Posts in Tänkvärt
Digital inföddhet vs. Digitalt kunnande
kelly-sikkema-266805.jpg

Marc Prensky skrev 2001 en omdebatterad journalartikel vid namn ”digital natives, digital immigrants” som ungefärligt översätts till ”digitala infödda, digitala immigranter” där han kategoriserade alla generationer som växt upp i en digital era där internet existerat (1980 och framåt) som digitala infödda och de födda innan som digitala immigranter. Skillnaden mellan de båda grupperna beskrivs med exempel där de digitala immigranterna gärna lutar tillbaka på äldre metoder t.ex. hellre skriver ut mail och läser dem så än att läsa på skärm och de digitala infödda på ett naturligt sätt använder och utnyttjar de nya teknikerna. Även om denna uppdelning är väldigt otydligt beskriven i artikeln och hårt kritiserad för att nya generationer inte magiskt lär sig nya tekniker för att dem är födda i internet eran så kan det finnas det en poäng i att kunna uttrycka huruvida vissa är mer kunniga inom vissa områden på grund av att de växte upp i en era där dessa verktyg, metoder eller tekniker dominerade. Bland annat så är det spännande att diskutera skillnaderna mellan barn som har växt upp i den klassiska persondator-världen med lokala filer och hierarkiska filsystem där mus och tangentbord är de främsta verktygen för inmatning och barn som växt upp i tablet/smartphone-världen med applikationer och molnlagring där touch-skärmar dominerar som inmatningsteknik. Man kanske skulle kunna använda Prensky's uttryck för att beskriva att barn som är födda in i touch-teknikens värld därmed är digitala infödda i denna tekniska era och samtidigt kan vara digitala immigranter när det kommer till persondatorer/PC. Tvärtom beskrivs då PC-generationsbarn som kanske vill luta tillbaka på ”den klassiska datorn” och dess logik då de är digitala infödda i denna era.

Men vad spelar detta för roll? Varför kan det vara bra att prata om och ha uttryck så som PC-generationen eller Touch-generationen?

farzad-nazifi-71686.jpg

En anledning till varför det kan vara viktigt att beskriva och förstå de olika generationernas hemtama system och huruvida de är digitala infödda eller digitala immigranter kan bl.a. vara att det idag krävs av digitala producenter från touch-generationerna att de lär sig PC-generationernas sätt att jobba för att kunna skapa t.ex. applikationer genom programmering.

Det är för många idag otroligt lätt att konsumera digitalt material och många kan från väldigt ung ålder konsumera media från touch-enheter då de har ett mer intuitivt sätt att navigera och interagera[1]. Det är därför lätt att bli lurad att tro att eftersom touch-generationen är så tekniskt kunniga och vana vid denna teknik så är de även lika tekniskt vana vid persondatorer vilket är ett antagande som är oklokt att göra då de snarare är digitala immigranter i denna teknik. Detta antagande bör speciellt ej göras av folk som lär ut inom digital produktion där olika generationer kan behöva olika mycket stöd i användandet av de olika teknikerna. Touch-generationen måste med utgångspunkt i deras hemtama system i dagens läge lära sig hur persondatorer fungerar för att lära sig att programmera och på ett tydligt sätt kunna diskutera hur hårdvara och mjukvara samverkar. Detta innebär såväl att de måste lära sig hur man skriver på tangentbord (inklusive hur man använder de funktionsknapparna som finns) som hur man skapar, öppnar och sparar filer som hanteras från olika program, vilket för PC-generationen och tidigare generationer är vardagsmat.

Poängen man kan dra av detta tankeexperiment är att det finns ett värde i att inte blanda ihop digital inföddhet med övergripande digitalt kunnande och förstå att det som är självklara handlingsmönster för dig på ett system kanske är svårbegripliga och måste läras in av andra generationer. Därför kan det vara skönt att ha ett tydligt sätt att uttrycka att man kan vara digitalt kunnig och en digital infödd men samtidigt vara en digital immigrant. 

[1] http://www.sky-technology.eu/en/blog/article/item/7-proven-benefits-of-touchscreens-and-touchscreen-technology.html

Ett öppet internet

I Torsdags (14/12-17) skedde ett för många omvälvande beslut när USA:s kommunikationskommitté FCC röstade emot så kallat nätneutralitet. Nätneutralitet är en term som beskriver det faktum att internetleverantörer inte får begränsa eller försvåra, alternativt förenkla och effektivisera, för internetanvändarna att nå och/eller använda vissa hemsidor. Termen beskriver att internet skall vara öppet för alla och att alla användare ska ha lika stor möjlighet att nå alla delar av det. I Europa har vi sedan 2016 haft en förordning som hindrar alla som är en del av EU medlemsländer från att kontrollera internet och denna förordning påverkas ej av vad som händer i USA (SvD), men frågan om varför nätneutralitet är så viktig kvarstår. 

tim-mossholder-298394.jpg

Vi tar ett exempel till hjälp för att förklara en av effekterna som nätneutralitet motverkar.

Vi har internetleverantören Bredbanden som får betalt av företaget Goobel för att deras sökmotor ska vara lättare att nå än den mindre sökmotorn Bling. Detta betyder att så länge som Goobel har mer pengar och kan betala internetleverantörer så som Bredbanden så kommer Bling ha väldigt svårt att göra sig hörda på internet hos Bredbandens kunder. Ännu knepigare blir det t.ex. om politiskt partiska nyhetstidningar kan betala för att synas mer på internet än andra, motsägande, tidningar och viss information därmed blir svår att nå för Bredbandens kunder. Internetleverantören kan därmed skapa en så kallad filterbubbla åt sina kunder. Genom att ta bort nätneutraliteten så blir det en pengafråga om vilket företag som får internets "motorvägar" och vilka som får ta "grusvägarna"(NYtimes). Detta blir då naturligt en fråga om yttrandefrihet där det med ett öppet internet är lika lätt och svårt för alla att göra sin röst hörd och där små bolag som inte kan betala för att synas får samma möjlighet att synas på nätet som de stora jättarna. 

jon-moore-399469.jpg

Argumenten mot nätneutralitet menar på att staten inte bör lägga sig i och kontrollera internetleveransen utan att detta bör vara en fri marknad. Vissa menar även att om internetleverantörer kan ta betalt från de aktörer som belastar nätet som hårdast t.ex. streamingtjänster så kan andra tjänster bli gratis alternativt så kan internetleverantörerna få tillräckligt med pengar att uppgradera och bygga ut internetanslutningarna (BBC). De menar även att de på ett effektivare sätt kan begränsa och censurera internetsajter som kanske inte är lämpliga för t.ex. barn. 

Som alltid så är det viktigt att våga ifrågasätta hur teknik används och se andra sätt att använda teknik. Men denna förändring ändrar den öppna Internet-kulturen i grunden och frågan blir vad konsekvenserna faktiskt skulle bli vid en sådan förändring. Värnar man om nationen, företagen eller den enskilde individen genom förändringen? 

Datalogiskt tänkande - Vad är det?
diego-ph-249471.jpg

När man pratar om programmering i skolan och vikten av att lära sig att programmera en dator så brukar oftast argumentet för detta vara: "Man lär sig inte bara ett programmeringsspråk utan man lär sig att tänka datalogiskt!". Men vad betyder det? Och varför är det så viktigt att lära sig att tänka datalogiskt? 

När man lär sig något nytt så brukar det i många fall vara av intresse eller nytta. Man lär sig antingen för att man själv ställer frågorna och vill veta svaren eller för att man måste kunna något i vardagen och därför lär sig något nytt. Men i många fall så lär man sig även i syftet att öka sin kognitiva förmåga. Syftet med att läsa matematik, fysik, filosofi eller andra ämnen där den direkta appliceringen kanske inte är lika lätt att koppla till eller möjlig att genomföra i vardagen är att denna inlärning skall öka ens förmåga att bl.a. se världen från nya perspektiv, lösa problem på andra sätt, se mönster eller skapa abstrakta beskrivningar av omvärlden. 

Detsamma kan sägas om programmeringen. Precis om alla här i världen inte behöver vara matematiker, filosofer, fysiker eller grammatiska experter så behöver inte heller alla vara utvecklare. Men att lära sig att lösa problem med hjälp av en dator genom att systematiskt ge den instruktioner via ett människa-dator-språk som kallas för programmeringsspråk så får man ännu ett nytt, mer algoritmiskt och systematiskt, sätt att tänka på och lösa problem. 

Detta nya sätt att tänka är det datalogiska tänket! Genom att ha ett systematiskt och algoritmiskt sätt att tänka så  har man ännu ett verktyg att jobba med för att angripa situationer och problem. 

Vill du lära dig mer om datalogiskt tänkande? Titta på denna video från Lärlabbet.